Klängighet i ett förhållande

Katri Kanninen

I en ideal relation finns det en balans mellan att vara självständig och att vara beroende av den andra. I en bra relation kan man lita på varandra för stöd, tröst och trygghet, medan i en ohälsosam relation är den ena eller båda alltför beroende av varandra. Allt görs alltid tillsammans, och att göra eller ens tänka själv kan kännas hotfullt.

Beroendet kan också yttra sig som svartsjuka eller kontroll över vad den andra gör och spenderar. För vissa kan det kännas outhärdligt plågsamt att vara ensam. I den här artikeln hjälper jag dig att identifiera tecken på att ditt förhållande har för mycket klängighet.

Förhållanden har olika stadier

I ett nytt förhållande finns det vanligtvis en mer intensiv fas där man vill vara mycket med varandra. Ofta lugnar situationen ner sig inom ett år och att träffa vänner och familj blir en välbekant rutin igen.

En relation är också en kontinuerlig inlärningsprocess. Genom diskussioner och konflikter hittar vi en balans mellan vår egen tid och vår tid tillsammans. Det betyder inte att det alltid är lätt. Det finns alltid två parter i en relation, var och en med sin egen livshistoria. Personlighet och tidigare aknytningar avspeglas starkt i förhållandet.

Trygg anknytning

De tryggt anknutna personernas livshistoria bygger ofta på en tillräckligt stödjande, kärleksfull och självständig uppväxt. I dessa relationer har individen utvecklat en sund självkänsla och en inre upplevelse av självtillräcklighet som är tillräckligt stark.

I en relation avspeglas trygg anknytning i en individs förmåga att:

  • Ge och ta emot stöd i vardagen
  • Reagera på den andras behov
  • Sätta gränser
  • Kommunicera ärligt och öppet
  • Agera rationellt så att man inte enbart låter sig drivas av känslor
  • Acceptera att en person och ett förhållande aldrig kan tillfredsställa alla behov och önskningar, och att det är bra att ha vänner och nära familjerelationer

En del människor har redan som barn fått ”gratis” lära sig att arbeta flexibelt i en relation, att ta hänsyn till den andra personen och samtidigt lämna tillräckligt med utrymme för sina egna behov. En del har vuxit upp i otrygga familjer och särskilt en otrygg, konfliktfylld anknytningsstil predisponerar för onda cirklar i relationen.

Otrygg-ambivalent anknytning

Otrygga-ambivalenta anknytningsstilen återspeglas i det faktum att det ofta har funnits en historia av osäkerhet i deras liv. En person med otrygg-ambivalent anknytning uttrycker ofta sina egna känslor starkt och söker starka känslomässiga upplevelser och intensiv närhet i både partner- och vänskapsrelationer.

Ångest kan ta sig uttryck i tvångsstrategier i växelverkan för att få den andra personen att göra det du vill att hen ska göra. När den andra personen känner sig blockerad tenderar hen ofta att dra sig undan, vilket ofta leder till en ond cirkel. De känner sig ofta fundamentalt osäkra i relationen och kan inte lita på den andra personen.

En person med otrygg-ambivalent anknytningsstill känner sig ofta nedtyngd av:

  • Är jag för mycket eller för lite
  • Upplevelse av att bli övergiven, avvisad och/eller kritiserad
  • Rädsla för ensamhet
  • Otrygghet
  • Att söka andras godkännande
     

När den otryggt-ambivalenta anknytna personen styrs av rädsla klänger hen sig fast vid den andra och beter sig krävande eller ägande gentemot en partner. De tolkar den andras självständiga handlingar som riktade mot sig själv, personifierar den andras normala beteende och upplever att deras värsta rädslor förverkligas: ”den andra älskar mig inte”, ”jag betyder ingenting för dem”, ”andra är viktigare än jag”.

”De inre rädslorna och bilderna hos en otrygg person är en stark drivkraft för handling. ”

Det kan finnas en djup rädsla för att förhållandet eller familjen ska gå sönder. En osäker persons inre rädslor och bilder är en stark drivkraft för beteendet. Det är hans eller hennes bästa hopp att förhållandet inte ska upprepa gamla besvikelser och att den här personen på något sätt kan uppfylla, reparera eller rädda honom eller henne från hans eller hennes egna ouppfyllda förhoppningar och från bristerna i tidigare förhållanden.

Som underliggande faktor kan det finnas en djup rädsla för att förhållandet eller familjen ska gå sönder. En otrygg persons inre rädslor och bilder är en stark drivkraft för beteendet. Hen har en god strävan av gamla besvikelser inte ska upprepas i denna relation och att den här personen på något sätt kan uppfylla, reparera eller rädda hen från hens egna ouppfyllda förhoppningar och från bristerna i tidigare förhållanden.

I människors inre finns förhoppningar, ideal och illusioner om vad ett förhållande ska kunna uppfylla. Oundvikligen kommer den andra personen att göra en besviken om för stora förhoppningar, nöd samt behov av intimitet, trygghet och tröst inte uppfylls.

Onda cirkeln i ett förhållande kan brytas

Genom gemensamma diskussioner och ”goda bråk” kan du lära dig nya, mer balanserade färdigheter för interaktion i relationer. Studier som har följt människor från barndomen till vuxen ålder har gång på gång visat att människor inte är offer för sitt förflutna, utan kan lära sig nya sätt att göra saker på. Det första steget är alltid att erkänna problemet och sätta ord på det tillsammans. Ofta kräver detta en relation med tillräcklig trygghet och stabilitet. Förändring kräver upprepade diskussioner samt mod och förmåga att ifrågasätta sina egna gamla föreställningar och vanor. Parterapi kan också vara till hjälp, antingen ensam eller tillsammans med en partner eller partners.

hämta perspektiv här

Oroväckande tecken på överdriven klängighet

  • Ständigt behov för andras godkännande av sina egna val
  • Intolerans mot ensamhet
  • Förlust av egentid och allt görs tillsammans
  • Förlust av kontakt med vänner/familj
  • Känslan av att man aldrig kan leva upp till någon annans ständigt föränderliga förväntningar och att man aldrig är tillräckligt bra
  • Ständigt offra sig själv för den andra för att stödja/rädda/hjälpa den andra
  • Egna behov/viktiga saker för en själv förblir ouppfyllda och otillfredsställda
  • Alla gränser försvinner – den ena får behandla den andra som hen vill
  • Man hittar på anledningar till den andras dåliga och/eller respektlösa beteende
  • Ständig insamling av bevis för att den andra personen verkligen älskar dig
  • Tanken att du på något sätt kan ”fixa” den andra personen
  • Ständig rädsla för att den andra ska lämna en
  • Hot om att lämna
  • Ständig spänning, intensitet eller dramatik i relationen
  • Söker hjälp/reglering för ohälsosamma livsstilar (t.ex. missbruksproblem) genom den andra personen
  • Undviker att diskutera tillståndet i relationen
  • Definierar sig själv genom relationen (t.ex. när någon frågar ”hur mår du”, inkluderar svaret ”hur mår din make/maka” eller ”hur mår du”)

Bekanta dig med artikelns skribent

Katri Kanninen är doktor i psykologi, erfaren psykoterapeut, utbildningspsykoterapeut (KAT) och fackboksförfattare.